Vandring till Räveskär

Vädret var vackert trots en frisk sydlig vind och jag beslöt att söka mig till nya mål. Vandrade mellan Kråkelundsbergen och Oppsjön ner mot havet vid Räveskär. Kartan visade att det skulle finnas en stenkompass i närheten. Jag klättrade och sökte i bergen W om vägen och då jag förevigat utsikten och klättrade ner kom jag rätt på kompassen!

På väg hem mot Finnö klättrade jag ännu upp på Kråkelundsbergens västligaste utpost och fick en bild av Oppsjön från sydsidan. Det blev en vandring som mätte drygt sju kilometer och fikat smakade bra då jag var hemma vid Horsklint!

Livlinan

Efter en intensiv helg då sonen med flickvän varit på besök har man skäl att vara tacksam för den välfungerande skärgårdstrafiken som vi kan ta del av. Detta medför att även vi skärgårdsbor har möjlighet att leva ett socialt liv med umgänge också utanför den egna gärdesgården. Detta är en viktig beståndsdel i tillvaron och en förutsättning för vårt välbefinnande! Man kan med fog påstå att våra skärgårdsfärjor är en livlina för hela skärgårdsbefolkningen. Utan dem skulle skärgårdskommunerna inte kunna erbjuda ett så välfungerande samhälle för sin befolkning.

Några timmar med novembersol

Idag hände det! SOLEN visade sig under en kort stund mitt på dagen och hustrun och jag skyndade oss ut i Kökarnaturen! Det har regnat dagligen och det finns mycket vatten i markerna. Det blev inget bergsklättrande men vägen ner till det gamla stenbrottet i Karlby verkade vara ett hyfsat val då man kunde ta sig fram med vandringskängor utan att blöta upp sig. - Novemberdagarna är korta, så det gäller att passa på då man får chansen att uppleva den livgivande solen.

Storfiskare i Karlbyströmmen

Hustrun for med de två yngsta barnbarnen till Finström med 15-färjan från Kökar. Det har regnat nästan oavbrutet sen förra natten och dagsljuset har varit sparsamt. Promenaderna har fått stå tillbaka för en god bok.
- Grannen stod på skolbron när jag gjorde en kort runda i Karlby just innan mörkrets inbrott. Jag såg att hon hade kameran framme och i samma ögonblick hördes ett ordentligt plask i vassen och en stor svallvåg skvallrade om att detta inte handlade om grov vakande fisk. Det var en säl som tog sin kvälsvard i Karlbyströmmen! Den uppehöll sig där en bra stund! Grannen hade hunnit fotografera den innan jag kom på plats. Tyvärr hade jag inte chans att dokumentera händelsen!

Vy från klockstapeln vid S:ta Anna på Kökar

Det har blåst hårt från sydost under en lång tid men idag har vinden mojnat. Däremot har det varit dimmigt under en stor del av dagen. Det blev bara en kort promenad på Hamnö. Den obligatoriska vyn från berget bakom klockstapeln kunde hustrun och jag dock inte missa. - Det var råkallt då vi promenerade tillbaka till bilen och eftermiddagskaffet smakade extra bra då vi väl tagit oss tillbaka till Horsklint.

Allhelgona på Kökar

Nu stundar allhelgonahelgen och människor runt om i landet pryder sina anhörigas gravar med blommor, granris och ljus. Så också på Kökar. Det är en vacker tradition som lyser upp de höstmörka kyrkogårdarna runt om i landet. Låt oss sända en tanke till de nära och kära som lämnat oss. - Visst är det en speciell stämning med en allhelgonaupplyst kyrkogård.

Promenad i höstlandskap

Vandrade idag förbi Oppsjön mot Grönvik då solen igen visade sig efter att ha varit försvunnen i flere dagar. Njöt av dofterna i naturen. Nordan blåste kallt då jag gav mig iväg från Finnö men värmen spred sig snabbt då promenadtempot hölls lagom högt. Nere vid Grönviksbäcken var det lite lä och havet var intensivt blått i det klara höstljuset. Jag stannade till och njöt av synen.

På tillbakavägen kunde jag inte låta bli att föreviga aldjungeln och ormbunkarna som omgav mig. Det syntes också spår av skogens konung som nu är föremål för jägarnas intresse.

Senare på kvällen kunde jag avnjuta solnedgången från vårt vardagsrum och under en kort stund lyste solen på min favorittavla av fyrmastbarken Herzogin Cecilie, en gång Gustaf Erikssons flaggskepp innan hon strandade vid Engelska kanalen 1936.